Sök
Analys Reallön · 2020–2025

Yrken som tappat köpkraft sedan 2020

Konsumentpriserna steg 24,4 % mellan 2020 och 2025. För att hålla köpkraften behövde lönen växa lika mycket nominellt. Av 374 SSYK4-yrken klarade 36 det – 338 halkade efter. Medianyrket tappade −5,5 % i köpkraft.

Underlag
KPI-inflation
24,4 %
2020–2025 (5 år)
Median reallön
−5,5 %
Yrkesmedianen tappade köpkraft
Förlorare
338 / 374
Negativ realökning
Vinnare
36 / 374
Slog inflationen
Topp 15

Störst förlust i köpkraft

Real förändring = nominell ökning minus inflation, i 2020 års prisnivå

Yrke Real 2020–2025
Gruv- och stenbrottsarbetare
SSYK 8111
fallande, −20,4 %
Driftchefer inom bygg, anläggning och gruva, nivå 1
SSYK 1361
fallande, −18,8 %
Övriga skönhets- och kroppsterapeuter
SSYK 5149
fallande, −16,7 %
Slaktare och styckare
SSYK 7611
fallande, −15,8 %
Säkerhetsinspektörer
SSYK 3354
fallande, −15,6 %
Chefer inom övrig servicenäring, nivå 1
SSYK 1791
fallande, −15 %
Kabinpersonal
SSYK 5111
fallande, −14,2 %
Piloter
SSYK 3153
fallande, −14,2 %
Brandingenjörer och byggnadsinspektörer
SSYK 3355
fallande, −13,2 %
Åklagare
SSYK 2613
fallande, −13,2 %
Ramppersonal, flyttkarlar och varupåfyllare
SSYK 9332
fallande, −13 %
Anläggningsmaskinförare
SSYK 8342
fallande, −12,8 %
Chefer inom bank, finans och försäkring, nivå 1
SSYK 1611
fallande, −12,7 %
Hotell- och konferenschefer, nivå 1
SSYK 1711
fallande, −12,6 %
SOS-operatörer
SSYK 5414
fallande, −12,4 %
Källa: SCB Lönestrukturstatistik · AM0110 · Publicerad 2026-06-16 · Hämtad 2026-08-01 · Median, 2020 och 2025, samtliga sektorer, båda kön
Källa: SCB KPI fastställda årsmedeltal · PR0101 · Publicerad 2025-01-15 · Hämtad 2026-08-01 · KPI 2020: 335,9 · KPI 2025: 418,0 (1980 = 100)
Topp 15

Slog inflationen mest

Få yrken växte snabbare än konsumentpriserna 2020–2025

Yrke Real 2020–2025
Stenhuggare
SSYK 8116
stigande, +24,9 %
Övriga förmedlare
SSYK 3339
stigande, +17,4 %
Grovarbetare inom bygg och anläggning
SSYK 9310
stigande, +16,8 %
Maskinoperatörer, kemisktekniska och fotografiska produkter
SSYK 8132
stigande, +14,4 %
Isoleringsmontörer
SSYK 7123
stigande, +11,9 %
Forsknings- och utvecklingschefer, nivå 1
SSYK 1331
stigande, +8,6 %
Elektronikreparatörer och kommunikationselektriker
SSYK 7420
stigande, +8,3 %
Finansanalytiker och investeringsrådgivare
SSYK 2413
stigande, +7,9 %
Advokater
SSYK 2611
stigande, +6,1 %
Soldater
SSYK 0310
stigande, +6,1 %
Traders och fondförvaltare
SSYK 2414
stigande, +6 %
IT-chefer, nivå 2
SSYK 1312
stigande, +4,8 %
Chefer inom friskvård, sport och fritid, nivå 2
SSYK 1742
stigande, +4,4 %
Designer inom spel och digitala medier
SSYK 2173
stigande, +4,3 %
Försäljnings- och marknadschefer, nivå 2
SSYK 1252
stigande, +3,5 %
Vad datan säger:

2020–2025 är en ovanlig period i svensk lönehistoria. På fyra år åt konsumentpriserna upp 24,4 % av kronan, främst koncentrerat till 2022 och 2023 när KPI ökade tvåsiffrigt per år. För att förstå om ett yrke verkligen blev rikare räcker det inte att titta på lönelappen – den nominella ökningen måste slå inflationen.

Bilden på toppen av förlorarlistan är inte slumpmässig. Yrken som drabbades hårt av covid-restriktionerna – piloter och kabinpersonal – har sedan dess inte hämtat tillbaka den reala lönenivån de hade 2020. Bland tjänstemannakategorier syns chefer och specialister vars nominella ökning stannat strax över noll. När inflationen är +24,4 % betyder +5 % på lönen ett verkligt tapp på nästan 15 % i köpkraft.

På vinstsidan finns spridda yrken där lönebilden flyttat sig snabbare än genomsnittet. För majoriteten av yrkena ligger den reala förändringen ändå i intervallet −15 till −5 procent – median2020 års medianlön köper −5,5 % mindre 2025.

Hur räknar vi?

Metodik

Vi jämför SCB:s officiella medianlön per SSYK4-yrke 2020 mot motsvarande siffra 2025, samtliga sektorer och båda kön sammanslaget. Den nominella ökningen deflateras sedan med SCB:s konsumentprisindex (fastställda årsmedeltal, 1980 = 100): real = (lön2025 × KPI2020/KPI2025) / lön2020 − 1 .

Bara yrken med medianlön rapporterad både 2020 och 2025 tas med. SCB-sekretess döljer värden för små samples, vilket gör att enstaka yrken faller bort. Av totalt cirka 430 SSYK4-yrken finns 374 med i analysen.

Median snarare än medellön väljs eftersom medianen är mindre känslig för enstaka extremvärden – den beskriver vad ett typiskt utövande av yrket tjänar. Resultatet visar köpkraft för en person som ligger kvar i samma yrke, inte hur en enskild individs lön utvecklats (där erfarenhet och karriärsteg kommer in).

Reallöneförändring per yrke är inte samma sak som reallöneförändring per person. En anställd som är kvar i samma yrke i fyra år får typiskt löneökningar utöver yrkesmedianen – den här analysen mäter hur yrket som helhet förflyttat sig, inte enskilda karriärbanor.

Välj per kategori. Du kan ändra dig när som helst via länken i sidfoten.