Sök
Inkomstår 2026 SCB AM0103 KPI-justerad

Löneökningskalkylator 2026

Är din löneökning egentligen bra? Ange din gamla och nya lön, så räknar vi ut tre saker: den nominella ökningen du ser på lönespecen, den reala ökningen efter KPI, och hur den står sig mot rikets snittrevision för året.

Snittrevisionen kommer från SCB:s Konjunkturlönestatistik (AM0103) och Medlingsinstitutets sammanställning av avtalsuppgörelserna. KPI hämtas från SCB tabell PR0101.

Snittrevision 2025
+3,4 %
KPI-uppgång 2025
+0,7 %
Real revision 2025
+2,7 %
Lönerörelsen 2026
+3 % prognos

Räkna ut din löneökning Live

Den lön du hade innan revisionen.
Höjning: +1 400 kr
Nominellt
+3,4 %
På lönespecen
Realt
+2,7 %
Efter KPI
Mot rikssnittet
0 %
Snitt +3,4 % (prognos)
Tolkningen Din lön steg +3,4 % (+1 400 kr/mån). Efter inflation motsvarar det +2,7 % i 2026 års köpkraft – en reallönehöjning. Det ligger under rikets snittrevision.

Inga uppgifter lämnar din webbläsare. Beräkningen körs lokalt och vi loggar varken belopp eller år.

De tre vinklarna

Samma höjning, tre svar

Nominellt, realt och relativt – varje siffra svarar på en annan fråga. Att bara titta på den första är skälet till att många blir överraskade när köpkraften sjunker trots "löneökningen".

KPI-källa SCB PR0101
Snittkälla SCB AM0103
Basår 2026
Senast hämtat 23 maj 2026
Nominell ökning
+3,4 %

Vad lönespecen visar. Svarar på frågan "hur mycket mer pengar in?" men säger ingenting om vad pengarna faktiskt räcker till.

Real ökning
+2,7 %

Vad köpkraften faktiskt blev. Justerar för KPI mellan åren. Negativt = du har råd med mindre nu än innan, även om summan i kronor är högre.

Mot rikssnittet
0 %

Hur du står dig mot vad fackförbunden förhandlade fram i år. Över snittet = bättre än marknaden i stort, under = sämre.

Detaljerad uppdelning av löneökningen
Post Värde Tolkning
Gamla lön 41 600 kr/mån Lön innan revision
Nya lön 43 000 kr/mån Lön efter revision
Nominell höjning +3,4 % (+1 400 kr) På lönespecen
Gamla lön i 2026 års kronor 42 721 kr/mån KPI-deflaterad
Nya lön i 2026 års kronor 43 860 kr/mån KPI-deflaterad
Real förändring +2,7 % I köpkraft
Snittrevision 2025 +3,4 % (prognos) SCB AM0103
Du vs snittet 0 % Positivt = över snitt
Källa: SCB + Medlingsinstitutet · AM0103 Konjunkturlönestatistik · PR0101 KPI (öppnas i nytt fönster) · Publicerad 2026-02 (för 2025) · Hämtad 2026-05-23 · Rikssnittet är ett aggregat – yrkesvis varierar kraftigt
Snittrevisionerna är preliminära. Värdena per år bygger på Medlingsinstitutets sammanställning av avtalsuppgörelser, inte på SCB AM0103-utfall (som ännu inte är inläst i pipelinen). När SCB-datan landar ersätts dessa siffror.
Detta är kontantlön – inte total kompensation. Höjningar i tjänstepensionspremie, friskvårdsbidrag, bonusar eller karriärbefordran med ändrad titel räknas inte in. Om din arbetsgivare ger 2 % på lönen plus en ny förmån för 4 000 kr/år får det inte synas här.
Tidsserie

Snittrevision vs inflation 2018–2026

Tre linjer berättar samma historia: 2018–2021 låg lönerörelsen tydligt över KPI och reallönen steg. 2022 vänd det – KPI sköt upp till +8,5 % medan revisionerna släpade efter, vilket gav historiens största reallönesänkning. Lönerörelsen 2025–2026 var ett försök att börja återhämta tappet.

Så läser du det:

Inflationsåren 2022–2023 var det första riktiga stresstestet av den svenska lönemodellen sedan 90-talskrisen. Märket på 4,1 % höll, men det räckte inte för att kompensera för en chock som ingen avtalstexten skrivits för. 2026 års högre nivå är ett medvetet återhämtningsförsök, inte en ny normal.

Snittrevision vs KPI 2018-2026 Snittrevision vs KPI 2018-2026, 2018–2026. Snittrevision (SCB AM0103): från 3 % (2018) till 3 % (2026). KPI-uppgång (SCB PR0101): från 2 % (2018) till 2 % (2026). Din löneökning: från NaN % (2018) till NaN % (2026).
Snittrevision vs KPI 2018-2026
År Snittrevision (SCB AM0103)KPI-uppgång (SCB PR0101)Din löneökning
2018 3 %2 %NaN %
2019 3 %2 %NaN %
2020 2 %0 %NaN %
2021 2 %2 %NaN %
2022 3 %8 %NaN %
2023 3 %9 %NaN %
2024 4 %3 %NaN %
2025 3 %1 %3 %
2026 3 %2 %NaN %
Källa: SCB · AM0103 Konjunkturlönestatistik (årsmedeltal) · PR0101 KPI · Publicerad 2026-02 · Hämtad 2026-05-23 · Snittrevision för 2025-2026 är prognos baserad på avtalsuppgörelser
Per sektor

Vad är "normalt" där du jobbar?

Snittrevisionen skiljer sig mellan sektorer. Privata tjänstemän med individuell lönesättning landar typiskt högre än offentlig sektor med centrala avtal. IT-branschen sticker ut nedanför med både högre rörlighet och högre revisioner. Tabellen visar 5-årigt rullande snitt.

Stat
Centrala avtal med RALS
+2,7 %
5 år snitt
Kommun & region
Kommunal, Vårdförbundet, m.fl.
+2,9 %
5 år snitt
Privat tjänst
Tjänstemannasektorn, Unionen/Saco
+3,2 %
5 år snitt
Privat arbetare
Industri- och tjänsteavtal LO
+3 %
5 år snitt
Byggsektor
Byggavtalet, Plåt-Vent, m.fl.
+3,3 %
5 år snitt
IT & teknik
Hög rörlighet, individuell lönesättning
+3,4 %
5 år snitt
När är 3 % bra?

Tre scenarier för samma siffra

Tre procents nominell löneökning är samma matematiska värde – men tre olika saker beroende på inflation och kontext. Här är tre konkreta exempel.

Bra 2019: KPI +1,8 %

3 % nominell → cirka +1,2 % realt. Stabil reallönehöjning, typisk för svenska lågflation-perioden.

Dåligt 2022: KPI +8,5 %

3 % nominell → cirka −5,1 % realt. Stor reallönesänkning – köpkraften försvinner snabbare än löneförhöjningen kommer in.

Marknadsmässigt 2026: KPI prognos +2 %

3 % nominell → cirka +1,0 % realt. Under rikssnittsrevisionen (3,0 %) – du följer med marknaden men växer inte mot den.

Definitionsfrågan

Vad räknas egentligen som löneökning?

Termen är slarvigt använd. Här är de vanligaste posterna och hur de behandlas i SCB:s officiella statistik samt i den här kalkylatorn.

Räknas in Kontant grundlön

Höjningen av månadens grundlön. Detta är vad SCB AM0103 mäter och vad vi räknar med här.

Räknas in Fasta tillägg

Tillägg som utbetalas varje månad – t.ex. ortstillägg, funktionstillägg eller chefstillägg. Räknas som en del av grundlönen.

Räknas inte Tjänstepension

Höjd premieavsättning är värdefull men syns inte i löneökningen. ITP1/SAF-LO bygger på lönen, så avsättningen ökar automatiskt när lönen ökar.

Räknas inte Bonus & engångsbelopp

Resultatlön, säljbonus eller en engångskompensation räknas inte som lönerevision. SCB håller dem separat som "rörlig lön".

Räknas inte Förmånsbil & naturaförmåner

Ekonomiskt värdefulla men inte en del av lönen. Vissa (förmånsbil) syns i deklarationen, andra (friskvård under 5 000 kr/år) inte alls.

Beror Befordran med ny titel

SCB särskiljer "strukturell" lönehöjning (titelbyte, nytt jobb) från revision. På individnivå räknar de flesta båda som en löneökning – men det är inte samma som genomsnittsrevisionen.

Källa: SCB Konjunkturlönestatistik · AM0103 – definitioner och datainsamling · Publicerad Månadsvis + årsmedeltal · Definitionerna följer Eurostat-standard för EU-jämförbarhet
Andra verktyg

Räkna vidare

Löneökningen är en sida av myntet – här är några andra vinklar på samma fråga.

Vanliga frågor

FAQ

De vanligaste frågorna om löneökning, KPI och rikssnittet.

Vad räknas som löneökning egentligen?
Med löneökning menar vi normalt höjningen av kontant grundlön – det som syns på lönespecens översta rad. Tjänstepension, friskvårdsbidrag, naturaförmåner, bonusar och engångsbelopp räknas inte in i siffran. Om din arbetsgivare ger 3 % på grundlönen plus en extra premie till tjänstepensionen är den nominella löneökningen 3 %, även om den totala kompensationen kan vara högre. Detta är samma definition som SCB använder i Konjunkturlönestatistiken (AM0103).
När är 3 % en bra löneökning?
Det beror på inflationen. När KPI stiger 5 % är 3 % i löneökning en reallönesänkning på cirka 2 %. När inflationen är 1 % är samma 3 % en reallönehöjning på 2 %. För perioden 2014–2021 var 3 % typiskt en hyfsad ökning som ledde till stadig reallönehöjning. Under 2022–2023 var samma siffra otillräcklig eftersom KPI steg +8,5 % och +8,5 % respektive. Industrins märke 2025-2026 landade på 6,4 % över två år (3,4 % 2025 och 3,0 % 2026, snitt 3,2 % / år) i syfte att börja återhämta det reala tappet.
Vad är skillnaden mellan nominell och real löneökning?
Nominell löneökning är siffran på lönespecen – vad summan ändrats med i kronor. Real löneökning är samma siffra rensad för inflation, alltså vad köpkraften faktiskt blev. Båda är legitima mått, men real är det som mäter förändringen i din ekonomiska situation. När politiker pratar om "reallöneutveckling" eller "köpkraft" är det den reala siffran de syftar på. Vi visar båda eftersom det är vanligt att se höga nominella siffror som dolde en sänkning i köpkraft.
Borde jag jämföra mot rikssnittet eller mot mitt yrkes snitt?
Båda är meningsfulla. Rikssnittet (det vi visar) är aggregatet för hela ekonomin – det är referenspunkten för "vad fackförbunden förhandlade fram i år". Yrkets snitt är mer relevant för individuell jämförelse, men sägs ofta vara missvisande då det inkluderar både nybörjarjobb och seniora positioner. För yrkesspecifik jämförelse i din ålderskohort, använd karriärkurvan på /verktyg/karriarkurva. För ditt yrkes generella löneutveckling, gå till yrkessidan för SSYK-koden.
Hur kommer ni fram till snittrevisionen per år?
SCB AM0103 Konjunkturlönestatistik publicerar månads- och årssiffror för faktiska löneförändringar per sektor. Den siffra vi visar för 2025 (3,4 %) är industrins märke från lönerörelsen 2025 enligt Medlingsinstitutets sammanställning – märket är 6,4 % över två år, fördelat som 3,4 % 2025 och 3,0 % 2026. Värden för innevarande och kommande år är prognoser baserade på avtalsförhandlingarna – de markeras tydligt i UI:t. När SCB publicerar fastställt utfall (typiskt februari året efter) uppdateras siffran och prognosflaggan tas bort.
Metodik

Hur räknar vi?

Modellen bygger på tre datakällor från SCB och Medlingsinstitutet:

  1. SCB PR0101 KPIFastAmed – Konsumentprisindex fastställda årsmedeltal med basår 1980 = 100. Används för att deflatera bägge lönerna till samma basår.
  2. SCB AM0103 Konjunkturlönestatistik – månadsserier för faktiska lönekostnadsförändringar per sektor. Årsmedeltalet ger rikssnittet vi jämför mot.
  3. Medlingsinstitutet – sammanställer avtalsuppgörelserna från LO, TCO och Saco-förbunden. Källa för prognosvärden där SCB inte än publicerat.

Den reala förändringen beräknas som (ny / gammal) × (KPI_fra / KPI_till) − 1, vilket är ekvivalent med att räkna om båda lönerna till basårets kronor och jämföra. Basårsvalet påverkar siffrorna i kronor men inte de procentuella förändringarna.

Snittrevisionen för respektive år hämtas från en inbyggd tabell baserad på SCB:s årsmedeltal. För 2025 och 2026 är värdena prognoser baserade på industrins märke från lönerörelsen 2025 (6,4 % över två år: 3,4 % 2025 och 3,0 % 2026). Prognosflaggan släcks när SCB publicerar fastställda utfall (typiskt februari året efter).

Det vi inte räknar med: tjänstepensionspremie, naturaförmåner, bonusar, provisioner, OB-tillägg eller andra rörliga delar. Allt detta påverkar din totala kompensation men inte vad SCB mäter som "löneförändring". Befordran med ny titel räknas på individnivå men inte i konjunkturstatistiken.

KPI-källa
SCB PR0101
Lönkälla
SCB AM0103
Basår
2026
Senast hämtat
28 maj 2026
Transparens

Ändringslogg

Vi rättar oss när vi har haft fel. Här ser du när och varför siffrorna har ändrats.

  1. Korrigering
    • Markerade snittrevisionerna 2018-2024 som fastställda (prognos: false) – tidigare visades alla år som prognos även när SCB-utfall finns.
    • Korrigerade 2025 års snittrevision från 3,5 % till 3,4 % (industrins märke 2025-2026 är 6,4 % över två år: 3,4 % 2025 och 3,0 % 2026, snitt 3,2 %).
    • FAQ-svar om lönerörelsen 2025-2026 rättat – det var inte 'cirka +3,5 %' utan 6,4 % över två år.
    • Trivial rensning: meningslöst pctSigned(0) === pctSigned(...)-uttryck i tolkningsmeningen togs bort (alltid falskt, returnerade tom sträng).

Välj per kategori. Du kan ändra dig när som helst via länken i sidfoten.